Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om CBI Betonginstitutet - Sida 1 av 1

Tryckhållfasthet för resurssnål betong : Utvärdering i tävling av högsta tryckhållfasthet för resurssnål betong

Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

Processkartläggning CBI Betonginstitutets ledningssystem

CBI Betonginstitutet är idag i en expansionsfas med en strävan att värna om den globalahållbarheten som medför större förväntningar på företaget och ökade krav från samhället somi världen. För att konkurrera i näringslivet medför detta en förändring i verksamheten och iverksamhetens processer. Detta ger ökad medvetenhet i helhet hos medarbetaren för attsamverka i organisationen och internationellt. För att kunna förbättras krävs det gemensamförståelse från samtliga medarbetare oavsett titel, där de gemensamt utvecklas kringorganisationen mål och visioner.Syftet med examensarbetet är att hjälpa CBI med sammanställning av deras huvudprocesser iledningssystemet samt en enkel överskådlig processkarta som smidigt kan integreras i SP:sverksamhet.Rapporten ger en redogörelse hur teori och praktiskt genomförande skiljs åt. Material tillexamensrapport, fick fram genom att studera CBI ledningssystem och genom litteraturstudiersamt avslutande intervjuer med medarbetare.Resultatet utgår från medarbetarnas beskrivning av deras arbetsmoment, därifrån skapades enprocesskarta för huvudprocesser och delprocesser som grund till CBI ledningssystem.

Självkompakterande betong (SKB : förbättrad arbetsmiljö och konstruktion

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Bestämning av skjuvhållfasthet med vridprovning för pågjutna betongkonstruktioner

Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

Renhetens inverkan på vidhäftningen mellan gammal betong och pågjutning

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand från CBI och examinator Per Roald från Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag är betong ett byggmaterial som används i stor omfattning tack vare sin beständighet, miljövänlighet och lönsamhet. Betong hittar man i både gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig när den prepareras på fel sätt.  För att underlätta gjutning och arbetbarhet av betong användes förut i många fall mycket vatten och detta resulterade i att beständigheten på betong försämrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna är nu i stort behov av renovering.